|
|
| Loggbok 2 - 2005 |
|
Ystad Småbåtshamn - September & Oktober - 2005
Lördagen den 24/9 - Det var dags för Elvina att åka upp ur plurret och veckan därpå skulle den sista upptagningen ske. Tre båtägare hjälpte oss med avmastningen som skedde med hjälp av kranbilen, eftersom masten väger ca 400 kg och småbåtshamnens mastkran klarar bara ca 300 kg. Alla lösa delar markerades upp med tejp i olika färger och delarna där dessa hör hemma markerades med samma färg för att underlätta påmastningen till våren. |
| |
 | Upptagningen gick utmärkt och kranföraren hade fingertoppskänsla när han satt kölen med millimeter passning i vår båtvagga. Två mindre incidenter hände med två andra båtar. En stötta kollapsade när en mindre båt kom på plats, men kranföraren var snabb med att lyfta den igen tills båtägaren fick rätsida på sin dåligt förberedda båtvagga. Nästa incident var när en båtvagn rullade bakåt eftersom ägaren glömt säkra den, men även detta observerades i tid. |
|
| |
 | En vän till oss, Pontus, var med och hjälpte Peter med att justera in alla båtstöttorna. Han ville gärna lära sig hur det går till vid en upptagning och han har planer på att i framtiden själv skaffa båt. Det blev ett himla skruvande för honom att få dem rätt, antingen blev det för mycket eller för lite tilldraget. Till slut med lite hjälp av Peter ordnade det sig. När allting var justerat och klart tog jag över med högtryckstvätten. |
|
|
 | Det tog mig tre timmar att få henne tvättad ren från bruna alger och smuts. Rodret däremot var beväxt, rena rama förorten av havsanemoner, snäckor och långt sjögräs. Högtryckstvätten tog det mesta förvisso, men resterna fick vi skrapa bort med ett rakblad. Dumt nog hade vi testat en ny polerande bottenfärg på marknaden från Norge (inga namn nämnda) till ett resonabelt pris. Försäljaren lovordade den så mycket att vi köpte en burk för att testa. Nu efteråt är vi tacksamma för att vi inte målat hela bottnen med skiten. |
|
| |
 | Under tiden fixade Peter, Elisabeth och Pontus med masten och monterade av en del saker. Elisabeth stod för rengöring med bl.a. Mast Protect. Även en del fallinor och tampar togs hem för att tvättas i handvättsprogrammet, de blev både rena och följsamma. De självtorkade upphängda i torkskåpet utan värme och vilken skillnad det var på dem efteråt, som nya igen! |
|
|
När radarreflektorns plattform monterades ner förra hösten var de rostfria skruvarna fastkorroderade. De tidigare ägarna hade inte skyddat det rostfria från att komma i kontakt med aluminiumet. Skruvarna som satt kvar i hålen borrades ut med en diamantborr, sedan gängades skruvhålen om till M6 istället. De nya rostfria skruvarna doppades i ett specialmedel som bl.a. används inom flyget för att förhindra korrodering. Även teflon (PFTE) plast monterades mellan radarplattformen och mastprofilen.
Vi arbetade 4 - 8 timmar om dagen på båten när Peter var hemma för att bli klara med allting. I år gjorde vi även ett litet experiment för att se om det underlättar polerandet till våren. Vi provade nämligen att använda oss av International flytande båtvax som blandats ut med varmt vatten. Vi fyllde på det i en stor pumplaska som vi sedan sprejade ut i ett tunt lager över friborden, så till våren får vi se hur pass väl det skyddat friborden från smuts.
Notering i efterhand: Det blev inte alls bra! Det fastnade nämligen smuts i båtvaxet under vintern, sedan var det ett helvete att få bort vaxet från friborden. Nästa säsong fick jag dubbelt arbete. Först få bort all vax från friborden som satt som klister, sedan polera & vaxa hela båten. Det flytande vaxet underlättade knappast poleringsarbetet till våren, utan tvärt om. |
| |
 | I år skulle den fasta tvåbladiga propellern tas av för balansering, men den ville inte som vi ville utan satt som fastgjuten på propelleraxeln. Dessutom small den stora 175 mm avdragaren rakt av när Peter tog i ordentligt. Vad gör man då? Jo, man använder sig av en hydraulisk avdragare som vi fick låna av Pontus, med några tillverkade mothåll. Propellernavet värmdes upp ett kort ögonblick och gav med sig efter ett par slag med hammaren. Sedan riggades hydraulavdragaren upp och pumpades upp till 4 500 psi innan den släppte med ett dovt plopp. |
|
| |
 | Propelleraxeln togs ut för att balanseras tillsammans med propellern och det gjorde Pontus på sitt jobb. Själva propelleraxeln kom ut som den skulle, men det bakre vattensmorda axellagret satt ordentligt där det satt. Den fick lossas med hjälp av den hydrauliska avdragaren (7000 psi) den med. På bilden syns den gamla flexkopplingen i plast som byttes ut mot en i svart gummi istället, vilken beställdes från England. Det visade sig att propellern var ok, men propelleraxeln slog när den testkördes, så den fick riktas tills den blev rak. |
| | Nästa projekt var att plocka ner pulpiten för att åtgärda skadorna, men då den var ganska krökt gick den inte alls att rubba. Olika sorters medel sprejades ner i infästningen till pulpitfötterna verkade över natten, men det hjälpte inte det minsta. Att värma upp den nedre delen av pulpitbenen och banka loss dem fungerade inte det heller. De rostfria pulpitbenen var skyddade mot själva pulpitfoten i aluminium med teflon (PFTE) plast, men ingrodd skit hade gjort att det satt sig ordentligt, plus då smällarna den fått när den skadades. | | |
|
